Vite vid försening i entreprenad – när måste entreprenören betala?

När kan beställaren kräva vite?

Utgångspunkten är den vitesbestämmelse som parterna har avtalat. Utan en vitesklausul finns normalt inget vite att kräva, och klausulens utformning styr både förutsättningarna och beloppet.

Frågor som behöver klarläggas:

• vilken färdigställandetid som avtalats
• vilken försening som är vitesgrundande
• vilket vitesbelopp som gäller
• vilken beräkningsperiod som ska tillämpas
• om det finns ett maximalt vite
• vilken del av förseningen som kan läggas entreprenören till last

AB 04 och ABT 06 gäller inte automatiskt. Bestämmelserna får betydelse först när de har införlivats i parternas avtal, och de kan ha ändrats genom särskilda villkor.

Entreprenören har rätt till tidsförlängning

En vanlig invändning mot ett viteskrav är att entreprenören har rätt till tidsförlängning för hela eller delar av förseningen. Frågan kan aktualisera:

• hinder i produktionen
• ÄTA-arbeten och deras omfattning
• beställarens agerande och beslut
• ändrade förutsättningar i projektet
• lämnade underrättelser
• den faktiska påverkan på tidplanen

Ingen av dessa omständigheter ger automatiskt rätt till tidsförlängning. Det avgörande är vad avtalet föreskriver och vad som faktiskt kan visas om orsak och tidsmässig påverkan.

Gränsdragningen kring tillkommande arbeten beskrivs närmare på sidan om ÄTA-arbeten.

Beställaren har själv orsakat förseningen

Entreprenören anser i många fall att förseningen helt eller delvis beror på beställaren. Det kan handla om sena beslut, sena eller ändrade handlingar, uteblivet tillträde, sidoentreprenörer eller successiva ändringar som påverkat produktionsordningen.

För att invändningen ska få genomslag behöver den kopplas till konkreta händelser, tidpunkter och dokumentation som visar hur tidplanen faktiskt påverkats. En allmän hänvisning till att projektet varit rörigt räcker sällan.

Hur bestrider man ett viteskrav?

Arbetsgången kan i korthet beskrivas så här:

1. kontrollera vitesklausulen och dess förutsättningar
2. fastställ vilken sluttid som är relevant
3. identifiera förseningens orsaker händelse för händelse
4. gå igenom lämnade underrättelser
5. analysera eventuell rätt till tidsförlängning
6. kontrollera beräkningen av vitet, inklusive period och maximalt belopp
7. formulera bestridandet med grunder och underlag

Om parterna inte kan enas hanteras frågan vidare inom ramen för en entreprenadtvist, i domstol eller genom skiljeförfarande beroende på avtalet.

Bevisning vid tvist om försening

Material som normalt får betydelse:

• tidplaner, inklusive revideringar
• byggdagbok
• byggmötesprotokoll
• ÄTA-handlingar och ÄTA-listor
• hinderanmälningar
• underrättelser
• e-postkorrespondens
• kontraktshandlingar och administrativa föreskrifter

Bevisningen behöver knytas till en tidslinje. Först när orsak, tidpunkt och påverkan kan följas i dokumentationen blir det möjligt att bedöma vilken del av förseningen respektive part ansvarar för.

Vite eller skadestånd?

Beställaren gör ibland gällande både vite och ytterligare ersättningskrav för förseningen. Hur dessa krav förhåller sig till varandra måste bedömas utifrån avtalet.

Vissa avtal reglerar frågan uttryckligen, exempelvis genom att vitet anges som den enda påföljden för försening, medan andra avtal är mer öppna. Slutsatsen kan därför skilja sig mellan projekt och bör inte förutsättas innan avtalet har gåtts igenom.

Vite och innehållen betalning

Ett viteskrav framställs ofta i praktiken genom att beställaren håller inne eller räknar av belopp vid slutavräkningen. Grunden för innehållandet och beloppets storlek behöver då bedömas för sig.

Läs mer om innehållen betalning i entreprenad och om fel i entreprenad när förseningen kombineras med felpåståenden.

Juridisk hjälp vid försening och vite i Göteborg

Vi biträder entreprenörer, beställare och fastighetsägare i frågor om försening, tidsförlängning och viteskrav. Arbetet utgår från vår verksamhet inom entreprenadrätt och anpassas efter projektets dokumentation och avtalsvillkor.