Är arbetet verkligen ÄTA?
Frågan avgörs av vad entreprenören redan åtagit sig. Kontraktshandlingarna måste läsas tillsammans.
ÄTA-arbeten
ÄTA-arbeten är en av de vanligaste orsakerna till ekonomiska tvister i entreprenadprojekt.
Entreprenören kan anse att arbetet ligger utanför kontraktet och ska ersättas separat, medan beställaren anser att samma arbete redan ingår i entreprenaden.
Vi hjälper entreprenörer och beställare att bedöma om ett arbete är ÄTA, om rätt beställning och underrättelse skett samt om det finns rätt till ytterligare ersättning eller tidsförlängning.
Frågan avgörs av vad entreprenören redan åtagit sig. Kontraktshandlingarna måste läsas tillsammans.
En ändring kan ha initierats av beställaren, en konsult eller entreprenören själv. Det påverkar bedömningen.
Behörigheten att binda beställaren kan variera i projektorganisationen och behöver kontrolleras.
Avtalet och tillämpliga standardbestämmelser kan innehålla särskilda krav på hur beställningar hanteras.
Att ett arbete kostat pengar räcker inte. Grunden måste sökas i avtalet och omständigheterna.
Ersättningen kan följa av särskild överenskommelse, à-priser eller annan avtalad ersättningsform.
Vilka underrättelser som krävts, när och till vem kan få betydelse i en tvist.
Ett ÄTA-arbete kan påverka tidplanen. Den faktiska påverkan behöver dock visas.
Ja, men invändningen behöver kopplas till avtalsgrunden och dokumentationen i projektet.
Kontrakt, ritningar, beställningar, protokoll och kostnadsunderlag läses i sitt sammanhang.
ÄTA används som samlingsbegrepp för ändringsarbeten, tilläggsarbeten och avgående arbeten i en entreprenad.
Varje förändring i ett projekt är inte automatiskt ett ersättningsgillt ÄTA-arbete. Den juridiska bedömningen beror på avtalet, omfattningen av entreprenörens ursprungliga åtagande och de standardbestämmelser som parterna har avtalat om.
Frågor om ÄTA regleras ofta genom AB 04 eller ABT 06 när dessa standardbestämmelser har avtalats mellan parterna.
AB 04 och ABT 06 gäller inte automatiskt. Det måste först kontrolleras om standardbestämmelserna har gjorts till en del av parternas avtal och om de har ändrats genom särskilda villkor.
Individuella avsteg kan förekomma i exempelvis:
En bredare genomgång av regelverken och entreprenadrätten i övrigt finns hos vår entreprenadjurist i Göteborg.
Många ÄTA-tvister handlar egentligen om kontraktsomfattningen – alltså vad entreprenören redan hade åtagit sig när avtalet ingicks.
Entreprenören: ”Detta arbete beställdes utöver kontraktet och ska betalas separat.”
Beställaren: ”Arbetet följer redan av ritningar, teknisk beskrivning eller entreprenörens funktionsansvar och ingår därför i kontraktssumman.”
Bedömningen kan kräva analys av:
Denna gränsdragning är ofta kärnfrågan i tvisten och bör analyseras innan kravet formuleras eller bestrids.
”Extra arbete” i vardaglig mening är inte automatiskt ÄTA i juridisk mening. Att ett arbete inte uttryckligen framgår av en viss ritning innebär inte heller automatiskt att det ligger utanför entreprenörens åtagande.
Ibland gör beställaren i stället gällande att arbetet utförts bristfälligt. Den frågan behandlas närmare på vår sida om fel i entreprenad.
En central fråga är om beställaren faktiskt har begärt eller föreskrivit ändringen. Beställningen kan ha kommit till uttryck på olika sätt:
Vilken betydelse en viss beställning får måste bedömas mot avtalet och de standardbestämmelser som är tillämpliga i projektet.
En vanlig tvistefråga är om den person som lämnat en instruktion hade behörighet att binda beställaren. I ett projekt förekommer ofta flera roller:
En viss yrkesroll innebär inte automatiskt obegränsad behörighet att beställa ÄTA. Behörigheten kan behöva bedömas utifrån avtalet, fullmakt, projektorganisationen, parternas tidigare agerande och omständigheterna i det enskilda fallet.
Entreprenadavtal och standardbestämmelser kan ställa krav på hur beställningar, underrättelser och krav ska hanteras. Något generellt svar som gäller alla entreprenader finns därför inte.
Entreprenören kan i olika situationer behöva underrätta beställaren om omständigheter som påverkar kostnad, omfattning, tid eller tekniskt genomförande.
I en tvist kan det vara viktigt att klarlägga:
Utebliven underrättelse innebär inte som en generell regel att all rätt till ersättning går förlorad. Konsekvensen måste bedömas enligt det tillämpliga avtalet och omständigheterna i det enskilda fallet.
Det räcker inte att konstatera att ett arbete har kostat entreprenören pengar. Bedömningen kan bland annat bero på:
Entreprenören har inte automatiskt rätt till extra ersättning bara för att arbetet varit mer omfattande eller dyrare än beräknat.
Ersättningen beror på vad parterna har avtalat. Frågor som kan aktualiseras är:
Någon generell procentsats för entreprenörsarvode eller påslag kan inte anges – det följer av avtalet. Löpande räkning gäller inte heller automatiskt bara för att något särskilt pris inte har avtalats; utgångspunkten är avtalet och tillämpliga bestämmelser.
Tvister om löpande räkning handlar ofta om:
Entreprenören bör kunna presentera ett tydligt och spårbart underlag för sitt krav, med koppling mellan utfört arbete, tidrapportering, inköp och den avtalade ersättningsformen.
Parterna kan träffa en särskild överenskommelse om priset för ett ÄTA-arbete. Tvister kan ändå uppstå om:
Tydlig dokumentation av vad priset avser, och av eventuella förbehåll, minskar risken för senare oenighet.
Beställaren kan vilja ta bort eller minska ett arbete som ursprungligen ingick i entreprenaden. Tvist kan då uppstå om:
Hela det ursprungligen prissatta beloppet ska inte automatiskt dras av från kontraktssumman. Bedömningen beror på avtalet och den faktiska kostnadsstrukturen bakom posten.
I en totalentreprenad kan det vara svårare att avgöra om en förändring verkligen är ÄTA, eftersom entreprenörens åtagande kan innefatta ett funktions- och projekteringsansvar.
Beställaren kan anse att arbetet behövdes för att uppnå den avtalade funktionen, medan entreprenören anser att beställaren har ändrat de ursprungliga förutsättningarna eller föreskrivit en ny lösning.
Följande behöver då analyseras tillsammans:
I en typisk utförandeentreprenad svarar beställaren i större utsträckning för projekteringen, men den konkreta ansvarsfördelningen måste alltid bedömas utifrån avtalet.
Tvister kan exempelvis uppstå när:
En reviderad ritning kan innebära en förändring av entreprenaden, men avgör inte automatiskt frågan om rätt till ytterligare ersättning. Följande behöver analyseras:
I de standardbestämmelser där begreppet förekommer kan vissa arbeten under de avtalade förutsättningarna behandlas på liknande sätt som beställda ÄTA-arbeten, även om beställaren inte uttryckligen har lämnat en vanlig ändringsbeställning.
Begreppet hör hemma i den avtalsreglering där det används och bör inte tillämpas som en allmän princip utanför den. Om ett arbete kan behandlas på detta sätt måste prövas mot den exakta lydelsen i det avtal och de standardbestämmelser som gäller i projektet.
Ett ÄTA-arbete kan påverka entreprenadtiden, men ytterligare arbete innebär inte automatiskt rätt till valfri förlängning. Bedömningen kan kräva analys av:
Ekonomisk ersättning och påverkan på entreprenadtiden är två separata frågor. Ett arbete kan därför behöva analyseras utifrån både:
Rätt till det ena innebär inte automatiskt rätt till det andra. Varje fråga har sin egen avtalsgrund och sitt eget bevisläge.
Från beställarens perspektiv kan vanliga invändningar vara att:
Invändningen bör kopplas till den konkreta avtalsgrunden och dokumentationen. Ingen invändning leder generellt till att ett krav faller – hållbarheten beror på omständigheterna.
Från entreprenörens perspektiv kan det behöva visas:
Ett välstrukturerat krav bör hålla isär de olika ÄTA-posterna så att varje post kan bedömas för sig.
Det är ofta värdefullt att hålla separata ÄTA-poster löpande under projektet. För varje post kan följande dokumenteras:
God dokumentation kan minska risken för att flera olika frågor blandas ihop vid slutavräkningen.
Relevanta underlag kan vara:
Dokumenten behöver läsas i sitt sammanhang. En enstaka e-post eller faktura avgör sällan ensam tvisten.
Muntliga instruktioner kan skapa frågor om:
Även när den juridiska bedömningen inte uteslutande beror på skriftlig dokumentation kan det vara betydligt svårare att bevisa vad parterna kommit överens om när beställningen endast varit muntlig.
Byggmötesprotokoll får ofta stor praktisk betydelse för att följa instruktioner, förändringar, reservationer, tidsfrågor och ekonomiska frågor i projektet.
Ett byggmötesprotokoll utgör dock inte automatiskt ett bindande ÄTA-avtal. Protokollets rättsliga betydelse måste bedömas tillsammans med övrig avtalsdokumentation och omständigheterna i övrigt.
Entreprenadprojekt innehåller ofta flera avtalsled:
Beställare → huvudentreprenör → underentreprenör
En underentreprenörs rätt till ÄTA-ersättning ska i första hand bedömas utifrån underentreprenadavtalet med den egna motparten, inte utifrån huvudentreprenadavtalet.
AB-U 07 och ABT-U 07 är standardbestämmelser för underentreprenader och gäller endast när de har avtalats. En underentreprenör kan inte utan vidare rikta avtalsrättsliga krav direkt mot slutbeställaren.
En ÄTA-fråga kan utvecklas till en större tvist när:
Läs mer om hur en entreprenadtvist kan hanteras från krav och bestridande till förhandling och rättslig prövning.
Ett tydligt krav kan innehålla:
Ett kravbrev är inte alltid juridiskt obligatoriskt, men ett strukturerat krav gör det enklare för motparten att ta ställning post för post.
Ett bestridande bör vara konkret och bemöta kravets grunder snarare än att formuleras generellt. Frågor att bemöta kan vara:
Ett bestridande ”i sin helhet” utan förklaring säger lite om varför kravet ifrågasätts och försvårar ofta en saklig diskussion om posterna.
ÄTA-frågor kan ibland lösas genom förhandling innan de utvecklas till en full entreprenadtvist. En förhandling kan exempelvis avse:
Om en förlikning är lämplig beror på det ekonomiska värdet, bevisläget och parternas affärsrelation. Ibland behöver frågan i stället prövas rättsligt.
Många ÄTA-tvister kulminerar i entreprenadens slutavräkning. Entreprenörens sammanställning kan exempelvis innehålla:
Beställaren kan samtidigt ha invändningar eller motkrav avseende fel, vite, avdrag eller kostnader för avhjälpande. När posterna inte kan enas om övergår frågan ofta i en tvist om entreprenad.
I fastighetsutvecklingsprojekt hänger ÄTA-frågor ofta ihop med fastighetsägarens kalkyler, finansiering, hyresavtal och tidplan för inflyttning. En förändring i entreprenaden kan därför få konsekvenser långt utanför byggarbetsplatsen.
Vi arbetar även med kommersiell fastighetsrätt och kan bedöma ÄTA-frågan i sitt sammanhang när projektet omfattar både fastighetsförvärv, entreprenad och uthyrning.
Det är ofta enklare att bedöma en ÄTA-fråga medan projektets dokumentation och händelseförlopp fortfarande är aktuella än långt senare i en tvist.
Kostnaden beror på frågans omfattning. En bedömning av en enskild ÄTA-post kan vara relativt avgränsad, medan en tvist med ett stort antal ÄTA-krav kan kräva genomgång av omfattande kontraktshandlingar, ritningar, byggmötesprotokoll, kostnadsunderlag och övrig bevisning.
Ett praktiskt första steg är därför ofta att identifiera de tvistiga ÄTA-posterna och samla det relevanta underlaget.
Vi hjälper entreprenörer, beställare, fastighetsägare och andra professionella aktörer i Göteborg med frågor om ÄTA-arbeten. Det kan gälla om ett arbete ligger utanför kontraktet, rätt till ersättning, beställning, behörighet, underrättelser, tidsförlängning eller en pågående tvist om ÄTA.
Rådgivningen kan avse både enstaka poster och omfattande ÄTA-krav i slutavräkningen, och ges av samma entreprenadjurist i Göteborg som arbetar med entreprenadrätt i övrigt.
Få hjälp med ÄTAEn ÄTA-tvist handlar sällan bara om att ett arbete har utförts. Avgörande frågor kan vara vad som redan ingick i kontraktet, vem som beställde förändringen, vilken dokumentation som finns och hur ersättningen ska beräknas. Vi hjälper entreprenörer och beställare att analysera ÄTA-krav och bedöma nästa steg.
Kontakta oss om ÄTA-tvisten