Fel i entreprenad – ansvar och rättigheter vid entreprenadfel

Vad är fel i entreprenad?

Ett fel i juridisk mening handlar inte bara om att beställaren är missnöjd eller att resultatet hade kunnat utföras på ett bättre sätt. Den centrala frågan är normalt om entreprenaden avviker från vad entreprenören har åtagit sig enligt avtalet.

Bedömningen kan exempelvis utgå från:

• entreprenadkontrakt
• kontraktshandlingar
• tekniska beskrivningar
• ritningar
• föreskrivna funktioner
• materialkrav
• utförandekrav
• tillämpliga standardbestämmelser

Ett tekniskt problem är inte automatiskt ett juridiskt fel. Frågan måste bedömas mot entreprenörens konkreta kontraktsåtagande.

Fel enligt AB 04 och ABT 06

AB 04 och ABT 06 innehåller regler som kan vara centrala vid bedömningen av fel när standardbestämmelserna har avtalats mellan parterna.

AB 04 och ABT 06 gäller inte automatiskt. Det måste kontrolleras om standardbestämmelserna har gjorts till en del av parternas avtal och om de ändrats genom särskilda villkor.

Individuella avsteg kan finnas i exempelvis:

• entreprenadkontrakt
• administrativa föreskrifter
• särskilda villkor
• andra kontraktshandlingar

En bredare genomgång av regelverken finns hos vår entreprenadjurist i Göteborg.

Vad har entreprenören egentligen åtagit sig?

Felbedömningen börjar med att identifiera kontraktsåtagandet. Utan en klar bild av vad entreprenören har åtagit sig går det sällan att avgöra om en brist är ett fel som entreprenören ansvarar för.

Analysen kan omfatta:

• entreprenadformen
• kontraktshandlingarnas innehåll
• rangordning mellan handlingar
• teknisk beskrivning
• ritningar
• funktionskrav
• föreskrivna lösningar
• senare ändringar
• ÄTA-arbeten

Samma tekniska resultat kan bedömas olika beroende på hur ansvaret har fördelats i avtalet. Det är därför kontraktsanalysen, och inte enbart den tekniska iakttagelsen, som avgör utgången.

Utförandefel

Ett utförandefel kan aktualiseras när arbetet inte har utförts på det sätt som följer av kontraktet eller relevanta krav.

• felaktig montering
• avvikelse från ritning
• fel material
• bristande utförande
• arbete som inte motsvarar föreskriven metod

Varje avvikelse leder dock inte automatiskt till rätt till full ersättning. Både avvikelsens betydelse och vilken påföljd som kan komma i fråga måste bedömas separat.

Funktionsfel

Funktionskrav kan få särskild betydelse, inte minst vid totalentreprenad där entreprenören ofta åtagit sig att leverera en viss funktion.

• ventilation uppnår inte avtalad kapacitet
• installation klarar inte avtalad funktion
• byggnadsdel fungerar inte på det sätt avtalet kräver

Det måste klarläggas vilken funktion entreprenören faktiskt garanterat eller ansvarat för. Att en byggnadsdel inte fungerar som beställaren hoppats innebär inte i sig att entreprenören ansvarar för resultatet.

Projekteringsfel

Projekteringsansvaret är ofta centralt i en feltvist.

• Vid typisk utförandeentreprenad: beställaren svarar i större utsträckning för projekteringen.
• Vid typisk totalentreprenad: entreprenören har ett mer omfattande projekterings- och funktionsansvar.

Detta är utgångspunkter, inte absoluta regler. Ansvarsfördelningen kan påverkas av:

• särskilda kontraktsvillkor
• föreskrivna tekniska lösningar
• ändringar under projektet
• vem som faktiskt projekterat en viss del
• entreprenörens egna åtaganden

Fel i utförandeentreprenad

Vid en typisk utförandeentreprenad föreskriver beställaren projekteringen i större omfattning, medan entreprenören ansvarar för att utföra entreprenaden enligt kontraktshandlingarna.

Tvister kan exempelvis gälla:

• om entreprenören följt handlingarna
• om handlingarna varit bristfälliga
• om entreprenören haft skyldighet att reagera på en uppenbar brist
• om en ändring skett under projektet

Bedömningen bör göras i det enskilda fallet. Att beställaren tillhandahållit projekteringen innebär inte utan vidare att entreprenören saknar allt ansvar.

Fel i totalentreprenad

I en typisk totalentreprenad har entreprenören ofta ett mer omfattande ansvar för funktion och projektering.

Tvist kan exempelvis gälla:

• om avtalad funktion uppnåtts
• vem som föreskrev en viss teknisk lösning
• om beställaren begränsat entreprenörens valfrihet
• om entreprenören följt avtalade funktionskrav

Det räcker inte att endast läsa rubriken ”totalentreprenad”. Den faktiska avtalsregleringen måste analyseras, eftersom beställaren kan ha föreskrivit lösningar som påverkar ansvarsfördelningen.

Fel som upptäcks vid besiktning

Slutbesiktningen får ofta stor betydelse för felbedömningen och för hur parterna sedan agerar.

• noterade fel
• entreprenadens godkännande
• efterbesiktning
• kvarstående anmärkningar
• senare tvist om fel

Besiktningsmannen avgör dock inte slutligt alla juridiska frågor. Besiktningsutlåtandet kan vara mycket viktigt, men måste bedömas tillsammans med avtalet och övrig bevisning.

Slutbesiktning

Slutbesiktningen syftar normalt till att bedöma entreprenadens kontraktsenlighet enligt det avtalssystem som gäller mellan parterna.

Frågor som brukar aktualiseras:

• vilka fel som antecknas
• om entreprenaden godkänns
• vilka anmärkningar som kvarstår
• fortsatt avhjälpande

Vilka tider och formkrav som gäller för besiktningen bör kontrolleras mot det avtal och de bestämmelser som är tillämpliga i det aktuella projektet.

Fel som upptäcks efter slutbesiktning

Ett problem kan visa sig först efter entreprenadens färdigställande. Den juridiska bedömningen kan då påverkas av:

• vilket avtal som gäller
• när felet kunde upptäckas
• tidigare besiktningar
• reklamation eller underrättelse
• garanti- och ansvarsvillkor
• vilken typ av fel som påstås

Alla senare upptäckta fel omfattas inte automatiskt av entreprenörens ansvar. Vilka tider och förutsättningar som gäller måste kontrolleras mot det specifika avtalssystemet.

Garanti och ansvarstid

Kommersiella entreprenadavtal kan innehålla särskilda regler om garanti- och ansvarstider samt om vem som har bevisbördan i olika skeden.

Vilka tider och bevisregler som gäller måste kontrolleras mot det konkreta entreprenadavtalet och de standardbestämmelser som parterna har avtalat.

Generella påståenden om fasta garanti- eller ansvarstider bör undvikas innan avtalet är genomgånget, eftersom villkoren kan ha ändrats genom särskilda bestämmelser.

Reklamation av fel

En part som anser att entreprenaden är felaktig kan behöva underrätta motparten inom de tider och på det sätt som följer av tillämpligt avtal.

Praktiskt kan det handla om att:

• identifiera felet
• beskriva var det finns
• dokumentera det
• ange vad som krävs
• spara kommunikationen

Någon universell reklamationsfrist finns inte, och varje brist i en reklamation medför inte automatiskt rättsförlust. Konsekvensen måste bedömas utifrån avtalet och omständigheterna.

Har entreprenören rätt att avhjälpa felet?

I många avtalsförhållanden kan entreprenören ha både skyldighet och möjlighet att avhjälpa fel.

Tvist kan gälla:

• om fel verkligen föreligger
• hur avhjälpandet ska ske
• när det ska utföras
• om åtgärden är tillräcklig
• kostnaden
• påverkan på verksamheten

Beställaren kan inte utgå från att fritt välja en annan entreprenör och därefter skicka hela kostnaden till den ursprungliga entreprenören. Entreprenörens rätt att avhjälpa behöver beaktas först.

När entreprenören inte avhjälper

Om ett fel som entreprenören ansvarar för inte avhjälps enligt avtalet kan ytterligare rättsliga frågor aktualiseras, exempelvis om:

• fortsatt krav på avhjälpande
• kostnader
• prisrelaterade påföljder när avtalet medger det
• skadestånd
• annan kontraktsrättslig påföljd

Beställaren får inte automatiskt tillgång till samtliga dessa påföljder. Varje påföljd måste ha rättslig och avtalsmässig grund.

Kostnaden för att avhjälpa ett fel

Avhjälpandekostnaden kan få stor betydelse i en tvist, men den faktiska reparationskostnaden motsvarar inte automatiskt det belopp som motparten slutligen är juridiskt skyldig att betala.

Bedömningen kan påverkas av:

• avtalet
• entreprenörens rätt att avhjälpa
• vad som faktiskt behöver göras
• proportionalitet
• skadebegränsning
• orsakssamband
• andra rättsliga begränsningar

Beställaren håller inne betalning på grund av fel

Under vissa förutsättningar kan beställaren ha rätt att hålla inne betalning som säkerhet för ett krav. Det innebär däremot inte att hela entreprenadsumman utan vidare kan hållas inne.

• det måste finnas rättslig och avtalsmässig grund
• storleken på innehållandet måste bedömas
• proportionaliteten kan få betydelse
• det underliggande felet och kravet behöver analyseras

Ett innehållande utan hållbar grund kan i sin tur leda till invändningar om dröjsmål med betalning.

Entreprenören bestrider att det finns fel

Ur entreprenörens perspektiv kan vanliga invändningar vara:

• arbetet följer kontraktet
• beställarens projektering är orsaken
• beställaren har föreskrivit lösningen
• påstådd brist ligger utanför entreprenörens ansvar
• skadan har annan orsak
• reklamation eller krav är felaktigt
• avhjälpande har erbjudits

Varje invändning måste knytas till avtalet och till den bevisning som finns i projektet för att få genomslag.

Beställaren gör gällande fel

Ur beställarens perspektiv kan det behöva visas:

• vilken kontraktsavvikelse som påstås
• var felet finns
• hur det konstaterats
• vilket ansvar entreprenören har
• vilka följder felet orsakat
• vilken åtgärd som krävs

Konkret och tekniskt underbyggd dokumentation har normalt stort värde, både i förhandling och i en eventuell process.

Tekniskt fel och juridiskt ansvar är inte samma sak

Ett tekniskt utlåtande kan visa vad som har hänt eller hur en konstruktion fungerar. Den juridiska frågan är därefter vem som enligt avtalet bär ansvaret för den aktuella bristen.

Kedjan kan beskrivas så här:

• Teknisk brist
• → kontraktsanalys
• → ansvarsfördelning
• → juridisk påföljd

Juridisk och teknisk sakkunskap behöver därför ofta samverka för att frågan ska kunna bedömas på ett rättvisande sätt.

Sakkunnig vid fel i entreprenad

En teknisk sakkunnig kan ibland behövas för att bedöma:

• orsak
• omfattning
• teknisk standard
• möjlig avhjälpandemetod
• kostnad

Ett sakkunnigutlåtande avgör dock inte automatiskt den juridiska tvisten. Juristen behöver koppla den tekniska bedömningen till entreprenadavtalet och ansvarsfördelningen.

Bevisning vid tvist om entreprenadfel

Relevant material kan bland annat vara:

• entreprenadkontrakt
• administrativa föreskrifter
• tekniska beskrivningar
• ritningar
• projekteringshandlingar
• ändrings-PM
• ÄTA-handlingar
• byggmötesprotokoll
• byggdagbok
• foton
• filmer
• besiktningsutlåtanden
• e-post
• reklamationer
• sakkunnigutlåtanden
• kostnadsunderlag
• vittnen

Den tekniska dokumentationen bör kopplas till det konkreta kontraktsåtagandet. Först då blir den användbar som stöd för ett krav eller ett bestridande.

Fel, ÄTA eller projekteringsändring?

Samma praktiska problem kan ibland klassificeras på olika sätt beroende på orsaken.

Beställaren: ”Entreprenören har byggt fel.”

Entreprenören: ”Beställarens handling var felaktig och den nya lösningen var ett ÄTA-arbete.”

För att avgöra frågan måste det fastställas:

• vad kontraktet föreskrev
• vem som projekterade
• vad som ändrades
• när förändringen skedde
• hur parterna kommunicerade

En fördjupning i gränsdragningen finns på vår sida om ÄTA-arbeten.

Fel och försening samtidigt

Avhjälpande av fel kan påverka tidplanen och skapa ytterligare tvist mellan parterna.

Frågor kan gälla:

• när entreprenaden var färdig
• om entreprenaden kunde godkännas
• tiden för avhjälpande
• vite
• tidsförlängning
• ekonomiska följder

Fel och försening är två skilda frågor som bör hållas isär, även när de uppträder samtidigt i samma projekt.

Fel och skadestånd

Ett fel kan leda till skadeståndsfrågor, men det innebär inte att alla ekonomiska följder automatiskt ersätts.

Analysen kan behöva omfatta:

• avtalsbrott eller annan ansvarsgrund
• skadans storlek
• orsakssamband
• förutsebarhet när det är relevant
• ansvarsbegränsningar
• skadebegränsning
• andra avtalsvillkor

Fel i underentreprenad

Ett fel kan orsaka krav i flera led i avtalskedjan:

• Beställare
• → Huvudentreprenör
• → Underentreprenör

Vid bedömningen bör beaktas att:

• varje avtalsförhållande måste analyseras separat
• huvudentreprenörens ansvar mot beställaren inte automatiskt motsvarar underentreprenörens ansvar mot huvudentreprenören
• regressfrågor kan uppstå mellan leden

Standardbestämmelser för underentreprenad, exempelvis AB-U 07 och ABT-U 07, gäller endast när de har avtalats mellan parterna i det aktuella ledet.

Kan ett fel leda till hävning?

Hävning är en ingripande påföljd och förutsättningarna beror på avtalet, felets betydelse och övriga omständigheter.

Hävning kräver en särskild rättslig bedömning och bör inte förutsättas enbart därför att ett fel är kostsamt att avhjälpa.

När felet blir en entreprenadtvist

En fel-fråga kan utvecklas till en bredare tvist när parterna inte kan enas om exempelvis:

• ansvar
• avhjälpande
• kostnad
• betalning
• besiktning
• försening
• vite
• skadestånd

Läs mer om hur en entreprenadtvist kan hanteras från första kravet till avgörande.

Krav på grund av entreprenadfel

Ett välstrukturerat krav bör normalt identifiera:

• vilket fel som görs gällande
• vilken kontraktsbestämmelse eller handling som är relevant
• hur felet dokumenterats
• vad motparten förväntas göra
• eventuell ekonomisk konsekvens

Ett formellt kravbrev är inte obligatoriskt i alla situationer, men ett tydligt och underbyggt krav underlättar ofta både förhandling och fortsatt hantering.

Bestrida krav på entreprenadfel

Entreprenören bör analysera:

• om fel föreligger
• kontraktsåtagandet
• projekteringsansvaret
• orsak
• besiktningshandlingar
• reklamation
• begärd påföljd
• belopp

Ett bestridande får normalt större verkan när grunderna anges konkret och kopplas till avtalet och dokumentationen, i stället för att kravet endast bestrids i allmänna ordalag.

Förhandling om entreprenadfel

En praktisk lösning kan ibland innebära:

• avhjälpande
• prisjustering när det finns rättslig grund
• ekonomisk reglering
• ansvarsfördelning
• tidsplan för rättelse
• slutlig reglering av vissa krav

Om en förlikning är lämplig beror på det enskilda fallet, partsförhållandet och styrkan i respektive parts position.

Domstol eller skiljeförfarande vid fel i entreprenad

Forumfrågan beror på entreprenadavtalet.

• Allmän domstol: kan vara behörig när tvisten ska prövas av domstol.
• Skiljeförfarande: kan bli aktuellt om parterna är bundna av en relevant skiljeöverenskommelse.

Fel i kommersiella entreprenader prövas alltså inte automatiskt genom skiljeförfarande. Avtalets tvistlösningsbestämmelser bör kontrolleras tidigt.

När bör en entreprenadjurist kopplas in?

• större fel påstås
• slutbesiktningen innehåller omfattande anmärkningar
• entreprenören bestrider ansvar
• beställaren håller inne betalning
• kostnaderna för avhjälpande är stora
• teknisk sakkunnig har kopplats in
• fel påverkar tidplan eller vite
• flera avtalsled är inblandade
• tvist riskerar att uppstå

Tidig juridisk analys kan hjälpa parterna att skilja tekniska frågor från avtals- och ansvarsfrågor innan positionerna låses.

Vad kostar juridisk hjälp vid fel i entreprenad?

Kostnaden beror på frågans omfattning och vilket material som behöver analyseras.

En avgränsad bedömning av ett enskilt fel kan kräva relativt begränsad juridisk granskning, medan en större fel- och ansvarstvist kan omfatta omfattande kontraktshandlingar, projekteringsmaterial, besiktningsutlåtanden, teknisk bevisning och ekonomiska krav.

Ett första steg är därför ofta att identifiera det påstådda felet, kontraktsansvaret och den bevisning som redan finns.

Juridisk hjälp vid fel i entreprenad i Göteborg

Vi hjälper entreprenörer, beställare, fastighetsägare och andra professionella aktörer i Göteborg med juridiska frågor om fel i entreprenader.

Det kan gälla felansvar, projektering, utförande, besiktning, avhjälpande, betalning eller en pågående entreprenadtvist. Rådgivningen utgår från vårt arbete med entreprenadrätt och kan vid behov kombineras med kommersiell fastighetsrätt när felet berör ett fastighetsprojekt.

Vi biträder både i frågor om byggfel för företag och i mer omfattande tvister där en jurist med inriktning på entreprenadfel behöver koppla den tekniska utredningen till avtalet.