Styrelseansvar – när kan en styrelseledamot bli personligt ansvarig?

Har styrelsen personligt ansvar för bolagets skulder?

Nej, inte som huvudregel. Ett aktiebolag är en egen juridisk person och svarar normalt själv för sina förpliktelser. Att bolaget har svårt att betala innebär därför inte i sig att styrelseledamöterna blir betalningsskyldiga.

Det finns dock särskilda situationer där en styrelseledamot eller annan företrädare kan bli personligt ansvarig, exempelvis vid:

• kapitalbrist,
• underlåten kontrollbalansräkning,
• skadeståndsansvar enligt aktiebolagslagen,
• vissa värdeöverföringar,
• skatterättsligt företrädaransvar,
• personligt borgensåtagande.

Personligt ansvar kräver särskild rättslig grund. Den som riktar eller möter ett krav behöver därför först klargöra vilken ansvarsregel som åberopas.

Styrelsens grundläggande ansvar

Enligt aktiebolagslagen svarar styrelsen för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen ska också se till att bolagets organisation är utformad så att bokföring, medelsförvaltning och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.

Praktiskt innebär det bland annat:

• organisation och ansvarsfördelning,
• ekonomisk kontroll,
• bokföring och medelsförvaltning på en övergripande nivå,
• beslutsfattande med tillräckligt underlag,
• uppföljning av verksamheten,
• kontroll av verkställande direktören och av delegerade uppgifter,
• bevakning av bolagets kapitalsituation,
• dokumentation av beslut och underlag.

Styrelsen behöver inte själv utföra allt operativt arbete. Uppgifter kan delegeras till verkställande direktör, anställda eller externa konsulter. Delegation eliminerar däremot inte automatiskt styrelsens kontroll- och uppföljningsansvar, och styrelsen behöver kunna visa hur den har följt upp det som delegerats.

Kapitalbrist och kontrollbalansräkning

Aktiebolagslagens 25 kap. innehåller särskilda regler om vad styrelsen ska göra när det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger den nivå som anges i lagens kapitalbristregler. Reglerna utlöser en lagstadgad process i flera steg.

• misstanke om kapitalbrist uppstår,
• styrelsen upprättar genast en kontrollbalansräkning,
• kontrollbalansräkningen granskas av bolagets revisor när lagen kräver det,
• styrelsen kallar till en första kontrollstämma,
• stämman tar ställning till om bolaget ska gå i likvidation,
• vid fortsatt kapitalbrist aktualiseras en andra kontrollstämma,
• i vissa fall ska styrelsen ansöka om likvidation hos domstol.

Vilka tidsfrister och formkrav som gäller i det enskilda fallet framgår av den aktuella lydelsen av 25 kap. aktiebolagslagen och måste kontrolleras i det konkreta ärendet. Det är underlåtenhet att följa dessa steg – inte kapitalbristen i sig – som kan leda till personligt ansvar.

Läs mer om kapitalbrist och kontrollbalansräkning och hur processen enligt 25 kap. aktiebolagslagen går till.

När måste en kontrollbalansräkning upprättas?

Skyldigheten enligt aktiebolagslagen uppkommer när det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Lagen innehåller även ytterligare situationer där en kontrollbalansräkning kan aktualiseras, bland annat vid resultatlös utmätning hos bolaget.

Bedömningen gäller inte enbart vad som råkar stå som eget kapital i en vanlig månadsrapport. En kontrollbalansräkning upprättas enligt särskilda värderingsregler i aktiebolagslagen.

Ett negativt resultat under en period innebär alltså inte automatiskt att en kontrollbalansräkning måste upprättas. Det avgörande är om det finns skäl att anta att kapitalet understiger lagens nivå enligt de värderingsprinciper som gäller.

En utförlig genomgång finns på vår sida om kontrollbalansräkning.

Vad är en kontrollbalansräkning?

En kontrollbalansräkning är en särskild balansräkning som upprättas för att bedöma bolagets kapital enligt reglerna i aktiebolagslagen. Den skiljer sig från en vanlig balansräkning genom att lagen tillåter vissa justeringar.

• bolagets tillgångar,
• bolagets skulder och avsättningar,
• de justeringar som aktiebolagslagen medger eller kräver,
• dokumentation av antaganden och underlag,
• revisorns granskning när bolaget har revisor och lagen kräver granskning.

Kontrollbalansräkningen ska undertecknas av styrelsen och läggas fram på kontrollstämma. Den närmare tillämpningen av värderingsreglerna görs normalt tillsammans med bolagets revisor eller redovisningskonsult.

Personligt betalningsansvar vid kapitalbrist

Om styrelsen underlåter att följa vissa av de åtgärder som aktiebolagslagen kräver vid kapitalbrist kan styrelseledamöterna under vissa förutsättningar bli solidariskt ansvariga för förpliktelser som uppkommer för bolaget under den tid underlåtenheten består.

Ansvaret omfattar inte automatiskt alla bolagets historiska skulder. Man måste skilja mellan:

• förpliktelser som redan fanns innan ansvarsperioden började,
• förpliktelser som uppkommer under en relevant ansvarsperiod.

Exakt när en förpliktelse anses ha uppkommit kan vara en egen juridisk fråga, särskilt vid löpande avtalsförhållanden. Det är ofta en av de mest avgörande frågorna i en tvist om medansvar.

När börjar det personliga betalningsansvaret?

Ansvarsperioden måste analyseras med utgångspunkt i vilken skyldighet styrelsen har underlåtit att uppfylla. Aktiebolagslagen knyter ansvar till bland annat underlåtenhet att:

• upprätta kontrollbalansräkning,
• låta den granskas när så krävs,
• kalla till kontrollstämma,
• ansöka om likvidation när lagen kräver detta.

Det går inte att ange ett enda generellt datum som gäller i alla fall. Varje steg i kapitalbristförfarandet måste analyseras för sig, och utgångspunkten blir olika beroende på vilket steg som brustit.

Vilka skulder omfattas av styrelseansvaret?

Ansvar enligt kapitalbristreglerna avser förpliktelser som uppkommer under den relevanta ansvarsperioden. Tidpunkten kan behöva analyseras särskilt för exempelvis:

• leverantörsavtal,
• löpande avtal,
• hyra,
• leasing,
• konsultuppdrag,
• lån och krediter,
• skadestånd,
• andra avtalsförpliktelser.

Fakturadatum eller förfallodag avgör inte alltid när förpliktelsen uppkom. Vid löpande avtal kan frågan vara juridiskt komplicerad och behöva bedömas mot avtalets innehåll och rättspraxis.

Är styrelseansvaret solidariskt?

Aktiebolagslagens medansvar vid kapitalbrist kan vara solidariskt. Solidariskt ansvar innebär förenklat att en borgenär – under förutsättning att ansvar föreligger – kan rikta sitt krav mot en eller flera av de ansvariga personerna för hela beloppet, och att den som betalat kan ha regressrätt mot övriga.

Det innebär inte att alla styrelseledamöter alltid ansvarar lika. Ansvaret förutsätter att förutsättningarna är uppfyllda för just den ledamoten, och det kan finnas individuella invändningar.

Kan en styrelseledamot undgå ansvar?

Aktiebolagslagen ger utrymme för en styrelseledamot att undgå medansvar om ledamoten visar att han eller hon inte varit försumlig. Bedömningen är individuell och kan påverkas av exempelvis:

• ledamotens faktiska agerande,
• vilken information som funnits tillgänglig,
• styrelsens arbetsfördelning,
• reservationer och avvikande meningar,
• försök att få styrelsen att agera,
• faktisk möjlighet att påverka,
• dokumentation av det som gjorts.

En formell reservation befriar inte automatiskt från ansvar, och en passiv styrelseledamot går inte heller automatiskt fri. Det är helhetsbedömningen av ledamotens agerande som är avgörande.

Styrelseledamot som inte varit aktiv i bolaget

Att en styrelseledamot inte deltagit aktivt i den dagliga verksamheten innebär inte i sig att styrelseuppdraget saknar juridiskt ansvar. Styrelsen har ett eget kontrollansvar som följer av uppdraget.

• formellt registrerade styrelseledamöter omfattas av styrelsens skyldigheter,
• en intern arbetsfördelning ändrar inte i sig lagens krav,
• delegation förutsätter uppföljning,
• ledamoten behöver kunna inhämta information om bolagets ekonomi,
• uppföljningen bör kunna dokumenteras.

Samtidigt är det inte korrekt att en så kallad passiv styrelseledamot automatiskt är personligt ansvarig. Den individuella bedömningen av vad ledamoten visste, kunde påverka och faktiskt gjorde är central.

Styrelseordförandens ansvar

Styrelseordföranden har särskilda uppgifter enligt aktiebolagslagen, bland annat när det gäller att leda styrelsens arbete, se till att sammanträden hålls och att styrelsen får tillfredsställande underlag.

Det innebär däremot inte att ordföranden automatiskt bär ett större personligt skadestånds- eller betalningsansvar i varje situation. Ansvaret måste bedömas utifrån den konkreta överträdelsen och den enskilde ledamotens agerande.

Styrelsesuppleants ansvar

En styrelsesuppleants ansvar beror på om och när suppleanten faktiskt har tjänstgjort som styrelseledamot och på omständigheterna i övrigt. När suppleanten inträder i ledamotens ställe kan uppdraget medföra samma skyldigheter som för en ordinarie ledamot under den tiden.

Det är därför varken korrekt att säga att en suppleant aldrig har något ansvar eller att en suppleant alltid ansvarar på samma sätt som en ordinarie ledamot. Frågan kräver en individuell analys av tjänstgöringen och den aktuella ansvarstypen.

När upphör medansvaret vid kapitalbrist?

Aktiebolagslagen anger särskilda situationer där ansvarsperioden upphör. Enligt 25 kap. 20 § aktiebolagslagen kan medansvarsperioden upphöra bland annat när den lagstadgade processen har återställts på det sätt som lagen anger, exempelvis genom:

• att en relevant ansökan om likvidation ges in,
• att en kontrollbalansräkning som visar att kapitalet är återställt granskas och läggs fram på bolagsstämma enligt lagens krav,
• att bolagsstämman beslutar om likvidation.

Den exakta lydelsen av 25 kap. 20 § aktiebolagslagen bör kontrolleras i det enskilda ärendet. En kapitalinsättning i sig avslutar inte automatiskt och retroaktivt ett redan uppkommet ansvar – de formella stegen i lagen behöver följas.

Kan kapitalet återställas?

Ett bolag kan försöka återställa det egna kapitalet genom olika ekonomiska åtgärder, till exempel:

• aktieägartillskott,
• nyemission,
• resultatförbättring,
• andra lagliga kapitalåtgärder, exempelvis vissa omvandlingar av skulder.

Ett aktieägartillskott avslutar inte automatiskt ansvarsperioden. För att kapitalbristen ska anses avhjälpt i lagens mening måste de formella reglerna i aktiebolagslagen följas, bland annat kring kontrollbalansräkning, granskning och stämmobehandling.

Styrelseansvar vid konkurs

Att ett aktiebolag går i konkurs innebär inte automatiskt att styrelseledamöterna blir personligt ansvariga för bolagets skulder. Konkursen är en insolvensrättslig hantering av bolagets tillgångar, inte ett beslut om personligt ansvar.

En konkurs kan däremot leda till att följande frågor granskas närmare:

• kapitalbrist,
• kontrollbalansräkning,
• värdeöverföringar,
• transaktioner före konkursen,
• styrelsens förvaltning,
• bokföring,
• skatter och avgifter,
• andra ansvarsförhållanden.

Straffrättsliga frågor, exempelvis om bokföring, är en separat fråga som bedöms enligt andra regler och hanteras i ett annat förfarande än de civilrättsliga ansvarsfrågorna.

Skadeståndsansvar för styrelseledamot

Skadeståndsansvar enligt 29 kap. aktiebolagslagen är något annat än betalningsansvar enligt 25 kap. Reglerna innebär att bland annat en styrelseledamot eller verkställande direktör kan bli ersättningsskyldig när han eller hon i sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar skada på det sätt som lagen anger.

Skadan kan avse:

• bolaget,
• en aktieägare,
• någon annan, när lagens ytterligare förutsättningar är uppfyllda.

Varje felaktigt eller olyckligt styrelsebeslut medför inte skadeståndsansvar. Det krävs att förutsättningarna i den tillämpliga ansvarsregeln är uppfyllda, inklusive skada och orsakssamband.

Skada för bolaget eller aktieägaren?

I en skadeståndsfråga måste man identifiera:

• vem som har lidit den direkta skadan,
• vilken rättsregel som påstås ha överträtts,
• vem som har rätt att framställa kravet.

En aktieägare kan inte utan vidare kräva personlig ersättning bara därför att värdet på aktierna har minskat när bolaget lidit en skada. Sådan indirekt skada hanteras normalt genom bolagets eget anspråk, med de särskilda regler om talerätt som aktiebolagslagen innehåller.

Gränsdragningen är nyanserad och beror på hur skadan har uppkommit och vilken regel som åberopas. Frågan bör därför bedömas i det enskilda fallet.

Vilka fel kan leda till skadeståndsansvar?

Exempel på förhållanden som kan behöva analyseras:

• överträdelse av aktiebolagslagen,
• överträdelse av bolagsordningen,
• bristande förvaltning,
• intressekonflikter,
• jäv,
• otillåtna dispositioner,
• felaktig information,
• vårdslösa beslut,
• överträdelser i samband med kapitalanskaffning.

Punkterna är exempel på situationer där ansvar kan aktualiseras. Ingen av dem innebär automatiskt skadeståndsansvar – bedömningen görs alltid mot lagens förutsättningar och de konkreta omständigheterna.

Affärsmässiga beslut som går dåligt

Ett dåligt affärsresultat innebär inte i sig att styrelsen har begått ett skadeståndsgrundande fel. Styrelser måste kunna fatta affärsmässiga beslut under osäkerhet, och risktagande är en normal del av företagande.

Bedömningen av ansvar görs i stället utifrån bland annat:

• beslutsunderlaget,
• styrelsens agerande och beredning,
• den information som fanns vid beslutstillfället,
• eventuella intressekonflikter,
• tillämpliga rättsregler och bolagsordningen.

Ett väl berett och dokumenterat beslut står därför normalt starkare i en senare ansvarsbedömning än ett beslut utan underlag, även om utfallet blev negativt.

Jäv och styrelseansvar

Aktiebolagslagen innehåller jävsregler för styrelseledamöter. En ledamot får inte handlägga en fråga som rör exempelvis:

• avtal mellan ledamoten och bolaget,
• avtal där ledamoten har ett väsentligt intresse som strider mot bolagets,
• vissa avtal mellan bolaget och en juridisk person som ledamoten företräder eller får företräda.

Den aktuella lydelsen av jävsreglerna bör kontrolleras i det enskilda ärendet. Varje närståendetransaktion innebär inte automatiskt jäv eller personligt ansvar, men jäv som inte hanterats korrekt kan påverka både beslutets giltighet och en senare ansvarsbedömning.

Otillåtna värdeöverföringar

Styrelseansvar kan aktualiseras i samband med värdeöverföringar som strider mot aktiebolagslagens 17 kap. Frågor som kan behöva analyseras är exempelvis:

• utdelning,
• överföring av tillgångar,
• transaktioner till underpris,
• gåvor,
• andra affärshändelser som kan omfattas av lagens värdeöverföringsbegrepp.

Varje affär med ett lägre pris än någon annan värdering är inte automatiskt en olaglig värdeöverföring. Både de objektiva förhållandena och de rättsliga förutsättningarna, bland annat beloppsspärren och försiktighetsregeln, måste analyseras.

Återbäringsskyldighet och bristtäckningsansvar

Aktiebolagslagen innehåller under vissa förutsättningar regler om att en olaglig värdeöverföring ska återbäras till bolaget, och om ansvar för den brist som kan uppkomma vid återbäringen. Ansvaret kan under lagens förutsättningar träffa den som medverkat till överföringen.

Dessa regler ska inte blandas ihop med kontrollbalansansvaret i 25 kap., med skadeståndsansvaret i 29 kap. eller med företrädaransvaret för skatt. Terminologin är viktig: återbäring och bristtäckning är egna rättsliga institut med egna förutsättningar.

Företrädaransvar för skatt

Företrädaransvar för skatt regleras inte av aktiebolagslagens kontrollbalansregler utan av särskilda regler i skatteförfarandelagen.

En företrädare för en juridisk person kan under särskilda förutsättningar bli personligt betalningsskyldig för skatter och avgifter som inte har betalats. Talan förs av Skatteverket vid förvaltningsrätt.

Enligt huvudregeln krävs att företrädaren har handlat uppsåtligen eller grovt oaktsamt. Det är alltså inte så att styrelsen blir personligt ansvarig så fort bolaget inte betalar skatt i tid. Vilka åtgärder som vidtagits före förfallodagen har ofta stor betydelse.

Läs mer om företrädaransvar och när personligt ansvar för skatt kan uppkomma.

Vem är företrädare för bolaget?

Företrädaransvar bedöms inte enbart utifrån en titel. Bedömningen kan avse bland annat:

• formell företrädare enligt registrering,
• styrelseledamot,
• verkställande direktör,
• faktisk företrädare som utövar ett bestämmande inflytande.

Ansvarsfördelning och faktisk kontroll kan ha betydelse för bedömningen. Ett styrelseuppdrag bör dock inte beskrivas som ansvarsfritt bara därför att en annan person har skött ekonomin, eftersom styrelsen har ett eget kontrollansvar.

Obetalda skatter och avgifter

Företrädaransvar kan aktualiseras vid bland annat underlåten betalning av sådana skatter och avgifter som omfattas av skatteförfarandelagen, exempelvis arbetsgivaravgifter, avdragen preliminärskatt och mervärdesskatt.

• förfallodagen har betydelse för bedömningen,
• företrädarens handlande före förfallodagen måste bedömas,
• uppsåt eller grov oaktsamhet måste analyseras,
• skattefordran mot bolaget och företrädaransvaret är närliggande men separata frågor.

Alla skatteskulder övergår alltså inte automatiskt på styrelsen. Det krävs att skatteförfarandelagens förutsättningar är uppfyllda för den enskilde företrädaren.

Kontrollbalansansvar och företrädaransvar är olika saker

Att ansvar saknas enligt ett av systemen innebär inte automatiskt att ansvar saknas enligt det andra.

Personlig borgen är inte styrelseansvar

En styrelseledamot eller ägare har ibland skrivit personlig borgen för exempelvis:

• banklån,
• leasing,
• hyra,
• leverantörskrediter.

Ansvar enligt en personlig borgensförbindelse grundas på borgensåtagandet och ska skiljas från personligt ansvar som uppkommer enligt aktiebolagslagen. Ett sådant avtalsbaserat ansvar bedöms enligt avtalet och de allmänna reglerna om avtalsbrott, inte enligt kapitalbristreglerna.

Kan styrelseansvar uppkomma efter att man lämnat styrelsen?

En styrelseledamot kan i vissa situationer möta krav efter att styrelseuppdraget har upphört om kravet avser agerande eller underlåtenhet under den tid personen hade relevant ansvar. Avgångstidpunkten kan därför vara viktig.

Registreringsdatum hos Bolagsverket avgör inte ensamt alltid den civilrättsliga ansvarstidpunkten. Den rättsliga bedömningen kan kräva analys av:

• när uppdraget faktiskt upphörde,
• vilka beslut som fattats,
• vilka anmälningar som gjorts,
• vem som därefter agerade för bolaget,
• vilken ansvarstyp kravet gäller.

Avgå ur styrelsen när bolaget har ekonomiska problem

Avgång bör inte beskrivas som en automatisk metod för att eliminera redan uppkommet ansvar. En snabb avgång skyddar alltså inte i sig mot personligt ansvar för det som inträffat dessförinnan.

En styrelseledamot som överväger avgång bör samtidigt bedöma vilka skyldigheter som redan har aktualiserats och dokumentera sitt agerande, inklusive vilka frågor som lyfts i styrelsen och vilket underlag som funnits.

Reservation mot styrelsebeslut

En styrelseledamot kan låta anteckna en avvikande mening i styrelseprotokollet. Sådan dokumentation kan få betydelse vid en senare ansvarsbedömning, eftersom den visar hur ledamoten ställde sig i frågan.

Att reservera sig innebär däremot inte att ansvar är uteslutet. Reservationens betydelse beror på situationen, på vilken skyldighet det gäller och på vilka ytterligare åtgärder ledamoten haft anledning att vidta.

Dokumentation som kan bli viktig

• styrelseprotokoll,
• ekonomiska rapporter,
• kontrollbalansräkningar,
• årsredovisningar,
• revisionsrapporter,
• e-post,
• beslutsunderlag,
• reservationer,
• avtal,
• betalningshistorik,
• skattekontoutdrag,
• korrespondens med revisor,
• korrespondens med redovisningskonsult,
• bolagsstämmoprotokoll.

Dokumentationen är ofta central för att visa vad en styrelseledamot visste vid en viss tidpunkt och hur personen agerade. I ansvarsfrågor avgörs mycket av vad som går att styrka i efterhand.

Krav mot styrelseledamot

Den som överväger att rikta ett krav mot en styrelseledamot bör först identifiera:

• rättslig grund,
• vilken person kravet avser,
• relevant tidsperiod,
• vilken underlåtenhet eller handling som åberopas,
• vilken förpliktelse eller skada som avses,
• orsakssamband,
• belopp,
• bevisning.

Att bolaget saknar pengar räcker inte för att rikta kravet mot styrelsen. Utan en identifierad ansvarsregel och en avgränsad ansvarsperiod är kravet svårt att driva.

Har du fått ett personligt krav som styrelseledamot?

Den som får ett krav riktat mot sig personligen bör inte automatiskt utgå från att kravet är riktigt. Ett krav bör analyseras utifrån bland annat:

• vilken ansvarsregel som åberopas,
• vilken tidsperiod kravet gäller,
• när förpliktelsen uppkom,
• om kapitalbrist faktiskt förelåg,
• om kontrollbalansskyldighet uppkommit,
• vilka åtgärder styrelsen vidtog,
• om den enskilde ledamoten varit försumlig,
• om skada och orsakssamband kan visas,
• preskription och andra tidsfrågor,
• hur beloppet har beräknats.

Styrelseansvar i en aktieägartvist

Påståenden om styrelseansvar uppstår ibland som en del av en konflikt mellan delägare, exempelvis när majoritetsägaren sitter i styrelsen och minoriteten ifrågasätter transaktioner, ersättningar, emissioner, informationshantering eller närståendetransaktioner.

Sådana frågor hanteras ofta parallellt med den bolagsrättsliga konflikten i övrigt. Läs mer om hur en aktieägartvist kan hanteras, och om hur ägarnas inbördes spelregler kan regleras i ett aktieägaravtal.

Styrelseansvar vid felaktig information

Information från bolaget och styrelsen kan i vissa situationer aktualisera skadeståndsfrågor, exempelvis vid:

• årsredovisning,
• information på bolagsstämma,
• emissionsmaterial,
• annan information till investerare eller aktieägare.

Varje felaktig uppgift leder inte automatiskt till personligt ansvar. Det som behöver analyseras är bland annat vilken skyldighet som gällde, om uppsåt eller oaktsamhet föreligger när det är relevant, vem som var mottagare, om det funnits befogad tillit, orsakssamband, skada och vilket regelverk som är tillämpligt.

Vem måste bevisa styrelseansvaret?

Bevisbördan beror på vilken ansvarstyp och vilken rättslig förutsättning som är aktuell. Det går därför inte att säga generellt att borgenären alltid måste bevisa allt.

Särskilt vid kapitalbristreglerna kan särskilda bevisbörderegler gälla, bland annat för frågan om den enskilde ledamotens försumlighet. Vad som gäller i det konkreta fallet bör kontrolleras mot aktuell lag och rättspraxis innan en position intas.

När bör en styrelseledamot kontakta jurist?

• bolaget har akut kapitalbrist,
• kontrollbalansräkning övervägs,
• bolaget kan inte betala sina skulder,
• skatter kan inte betalas,
• konkurs övervägs,
• en större borgenär hotar med personligt krav,
• bolaget har gjort en större värdeöverföring,
• delägare hotar med skadeståndstalan,
• styrelsen är oenig,
• ledamoten överväger att avgå,
• ett personligt krav redan har mottagits.

Styrelseansvar är ofta tidskänsligt. Det juridiska läget kan förändras beroende på vilka åtgärder styrelsen vidtar och när de vidtas.

Vad kostar juridisk hjälp vid styrelseansvar?

Kostnaden beror på vilken ansvarstyp som behöver bedömas, antalet berörda transaktioner eller förpliktelser och hur mycket bolagsmaterial som behöver granskas.

En avgränsad bedömning av ett personligt krav kan kräva betydligt mindre arbete än en omfattande tvist om kapitalbrist, skadeståndsansvar eller företrädaransvar.

Det är därför ofta lämpligt att först identifiera vilken ansvarsgrund som åberopas och den relevanta tidsperioden.

Jurist vid styrelseansvar i Göteborg

Vi hjälper styrelseledamöter, ägare och företag i Göteborg med frågor om personligt styrelseansvar. Rådgivningen kan bland annat gälla kapitalbrist, kontrollbalansräkning, personligt betalningsansvar, skadeståndsansvar, företrädaransvar och krav mot styrelseledamöter.

Frågor om styrelseansvar hänger ofta ihop med bolagets övriga bolagsrättsliga situation. Som bolagsjurist i Göteborg arbetar vi med både den löpande bolagsrätten och de ansvarsfrågor som kan uppstå när ekonomin blir ansträngd.