Företagsöverlåtelse – juridisk hjälp vid köp och försäljning av företag

Vad är en företagsöverlåtelse?

Med företagsöverlåtelse avses normalt att ett företag, eller en verksamhet, byter ägare. Rent juridiskt kan detta huvudsakligen ske på två olika sätt:

• genom överlåtelse av aktierna i bolaget, eller
• genom överlåtelse av hela eller delar av verksamheten, så kallad inkråmsöverlåtelse.

Aktieöverlåtelse och inkråmsöverlåtelse är alltså inte samma sak. De juridiska konsekvenserna skiljer sig väsentligt åt när det gäller vad köparen tar över, vilka risker som följer med och vilka åtgärder som krävs för att genomföra affären.

Det är därför ofta lämpligt att analysera strukturen tidigt, innan avsiktsförklaring och prisdiskussioner låser parterna vid en viss modell.

Aktieöverlåtelse

Vid en aktieöverlåtelse förvärvar köparen aktierna i bolaget. Bolaget som juridisk person består som utgångspunkt, och det som ändras är vem som äger aktierna.

Det innebär att bolagets:

• avtal,
• tillgångar,
• skulder,
• anställda,
• rättigheter,
• skyldigheter

normalt ligger kvar i samma juridiska person.

Det betyder dock inte att alla avtal alltid fortsätter helt opåverkade. Change of control-klausuler kan ge en motpart rätt att säga upp eller omförhandla avtalet vid ägarförändring. Även tillstånd, finansieringsvillkor, leasingavtal och andra avtalsvillkor kan påverkas av att ägandet byter händer.

En annan konsekvens är att bolagets historiska risker – exempelvis skattefrågor, tvister och tidigare avtal – i regel följer med bolaget. Det är en av anledningarna till att köparen ofta genomför en företagsbesiktning och att säljaren lämnar garantier.

Inkråmsöverlåtelse

Vid en inkråmsöverlåtelse köper köparen inte aktierna, utan utvalda delar av verksamheten. Det kan exempelvis röra sig om:

• maskiner,
• lager,
• kundavtal,
• immateriella rättigheter,
• inventarier,
• domännamn,
• andra verksamhetsrelaterade tillgångar.

Det är viktigt att inte utgå från att alla avtal, tillstånd och skulder automatiskt övergår till köparen. Överlåtelsen av en enskild tillgång eller ett enskilt avtal kan kräva:

• motpartens samtycke,
• särskilda överlåtelsehandlingar,
• myndighetsbeslut eller nya tillstånd,
• andra rättsliga åtgärder.

En inkråmsaffär kräver därför ofta en noggrann inventering av vad som faktiskt ska överlåtas och hur överlåtelsen ska genomföras i förhållande till varje motpart.

Aktieöverlåtelse eller inkråmsöverlåtelse?

Skillnaderna kan sammanfattas så här.

Aktieöverlåtelse:

• köparen tar över aktierna,
• bolaget består som juridisk person,
• historiska risker ligger normalt kvar i bolaget,
• avtal ligger normalt kvar hos samma juridiska person.

Inkråmsöverlåtelse:

• utvalda tillgångar och verksamhetsdelar överlåts,
• köparen kan i större utsträckning välja vad som förvärvas,
• avtal och tillstånd kan behöva överlåtas separat,
• arbetsrättsliga frågor kan aktualiseras.

Valet mellan strukturerna påverkas bland annat av:

• skattemässiga förutsättningar,
• riskbild,
• finansiering,
• befintliga avtal,
• anställda,
• tillstånd,
• köparens och säljarens mål med affären.

Skattefrågorna bör hanteras tillsammans med skatterådgivare eller revisor, eftersom de beror på förhållandena i det enskilda fallet.

Förbered företaget inför en försäljning

En säljare kan ofta minska transaktionsrisken genom att förbereda bolaget innan köparen påbörjar sin granskning. Oordning i dokumentationen leder lätt till fler frågor, fler förbehåll i avtalet och sämre förhandlingsläge.

Exempel på förberedelser:

• ordna och samla bolagets avtal,
• kontrollera aktieboken,
• gå igenom bolagsordningen,
• gå igenom aktieägaravtalet,
• se över anställningsavtal,
• säkerställa immateriella rättigheter,
• gå igenom kund- och leverantörsavtal,
• kartlägga pågående eller möjliga tvister,
• kontrollera myndighetstillstånd,
• ordna ekonomisk dokumentation.

När säljaren själv låter genomföra en granskning inför försäljningen brukar det kallas vendor preparation eller vendor due diligence.

Due diligence vid företagsförvärv

Köparen granskar ofta bolaget innan affären genomförs. En juridisk due diligence kan exempelvis omfatta:

• bolagsrättsliga förhållanden,
• ägarförhållanden och aktiebok,
• avtal,
• kundrelationer,
• leverantörsavtal,
• finansiering och säkerheter,
• anställda,
• fastigheter och lokaler,
• immateriella rättigheter,
• tvister,
• regulatoriska frågor.

Juridisk due diligence är inte samma sak som finansiell due diligence, skatte-DD, teknisk DD eller kommersiell DD. Granskningarna har olika syfte och utförs ofta av olika rådgivare.

En juridisk granskning identifierar inte heller automatiskt alla risker i ett bolag. Omfattningen styrs av tid, tillgängligt material och vilka frågor granskningen avgränsas till, vilket är en anledning till att avtalets garantier och ansvarsreglering är så viktiga.

Letter of Intent – avsiktsförklaring

Många transaktioner inleds med ett Letter of Intent (LOI), ibland kallat intentionsavtal eller avsiktsförklaring. Dokumentet beskriver hur parterna avser att gå vidare.

Ett LOI kan innehålla både icke-bindande och bindande delar.

Exempel på delar som ofta är avsedda att vara bindande:

• sekretess,
• exklusivitet,
• fördelning av kostnader,
• tillämplig lag,
• vissa processfrågor.

Ett LOI är alltså inte automatiskt helt icke-bindande. Den juridiska effekten beror på innehållet och hur det är formulerat, vilket gör det olämpligt att skriva under en mall utan genomgång.

Sekretess före företagsförvärvet

Under en transaktionsprocess får köparen ofta tillgång till känslig information om bolaget, exempelvis kunduppgifter, kalkyler, avtal och personalfrågor. Därför används regelmässigt sekretessavtal, ofta kallat NDA.

Ett sekretessavtal kan reglera:

• vilken information som omfattas,
• vem som får ta del av den,
• hur informationen får användas,
• vad som gäller om affären inte genomförs,
• återlämnande eller radering av material.

Sekretessfrågan hänger ihop med bolagets övriga avtalsskrivning. Läs mer om kommersiella avtal.

Aktieöverlåtelseavtal

Köp av aktier dokumenteras normalt i ett aktieöverlåtelseavtal, ofta kallat SPA (Share Purchase Agreement).

Avtalet kan bland annat reglera:

• vilka aktier som säljs,
• köpeskilling,
• betalning,
• tillträde,
• villkor för genomförande,
• garantier,
• ansvar,
• begränsningar av ansvar,
• konkurrensbegränsningar,
• sekretess,
• tvistlösning.

Köplagen är dispositiv och parternas avtal har därför stor betydelse för vad som gäller mellan dem. Ett aktieöverlåtelseavtal bör anpassas till den konkreta affären i stället för att bygga på en generell mall.

Köpeskilling

Köpeskillingen kan struktureras på flera olika sätt. Exempel:

• fast köpeskilling,
• justering på tillträdesdagen,
• nettoskuldjustering,
• rörelsekapitaljustering,
• earn-out,
• uppskjuten köpeskilling.

Ingen av modellerna är någon standard eller juridiskt överlägsen. Valet beror på affären, bolagets ekonomi, finansieringen och parternas riskvilja. Det avgörande är att beräkningsmodellen är tydligt definierad i avtalet.

Earn-out och tilläggsköpeskilling

Ibland kopplas en del av köpeskillingen till företagets framtida utveckling. Det kan exempelvis baseras på:

• omsättning,
• EBITDA,
• resultat,
• kundintäkter,
• andra mätbara mål.

Earn-out är en vanlig källa till tvist efter en affär, eftersom utfallet påverkas av hur köparen driver verksamheten efter tillträdet. Avtalet bör därför reglera:

• hur resultatet beräknas,
• vilka redovisningsprinciper som gäller,
• vem som styr verksamheten under earn-out-perioden,
• säljarens informationsrätt,
• vilka åtgärder köparen får vidta,
• kontroll och avstämning,
• hur tvist om beräkningen ska lösas.

En earn-out är inte automatiskt fördelaktig för säljaren. Den innebär att en del av priset görs beroende av framtida förhållanden som säljaren ofta inte längre kontrollerar.

Garantier i företagsöverlåtelse

Säljaren lämnar normalt garantier om bolaget i överlåtelseavtalet. Garantierna är en central del av riskfördelningen mellan parterna.

Exempel på vanliga garantiområden:

• äganderätt till aktierna,
• årsredovisning och ekonomiska förhållanden,
• skatter,
• avtal,
• anställda,
• tvister,
• immateriella rättigheter,
• regelefterlevnad.

Garantiernas omfattning förhandlas i varje affär. Säljaren garanterar alltså inte automatiskt "allt" i bolaget, och garantierna kan begränsas av kunskapskvalificeringar, väsentlighetströsklar och lämnade upplysningar.

Säljarens ansvar

Säljarens ansvar efter transaktionen regleras ofta detaljerat i avtalet. Exempel på vanliga mekanismer:

• ansvarsbegränsningar,
• beloppsgränser (cap),
• tröskelbelopp,
• reklamationsfrister,
• kunskapskvalificeringar,
• särskilda skadeslöshetsåtaganden (indemnities).

Sådana begränsningar är inte automatiskt giltiga i alla situationer. Deras verkan måste bedömas utifrån avtalets formulering, omständigheterna kring avtalets tillkomst och tillämplig rätt.

Köparens undersökning

Köparens due diligence kan påverka bland annat:

• riskbilden i affären,
• avtalsförhandlingen,
• garantiernas utformning,
• priset,
• behovet av särskilda indemnities,
• beslutet att över huvud taget genomföra affären.

Det är däremot en förenkling att säga att köparen aldrig kan göra gällande något som upptäckts under en due diligence. Den rättsliga betydelsen av vad köparen känt till beror på avtalets reglering, vilka upplysningar som faktiskt lämnats och tillämplig rätt.

Disclosure Letter

I vissa transaktioner lämnar säljaren särskilda upplysningar i ett så kallat disclosure letter. Syftet är ofta att kvalificera vissa garantier genom att informera köparen om specifika förhållanden i bolaget.

Om ett förhållande har upplysts på det sätt avtalet kräver, kan det påverka möjligheten att senare grunda ett krav på just den garantin. Effekten beror dock på hur avtalet kopplar samman garantierna med lämnade upplysningar.

Ett disclosure letter används inte i varje företagsöverlåtelse. I mindre affärer hanteras upplysningarna ofta i stället direkt i avtalets bilagor.

Tillträde

Alla affärer genomförs inte samma dag som avtalet skrivs under. Då skiljer man mellan:

• signing – när överlåtelseavtalet undertecknas, och
• closing/tillträde – när affären faktiskt genomförs.

Mellan signing och closing kan olika villkor behöva uppfyllas, exempelvis:

• finansiering på plats,
• myndighetsgodkännande,
• samtycken från avtalsparter,
• omorganisation i bolaget,
• särskilda bolagsbeslut.

Signing innebär alltså inte alltid att äganderätten till aktierna redan slutligt har gått över. Vad som gäller beror på avtalets utformning.

Villkor för att affären ska genomföras

Villkor som måste vara uppfyllda före tillträdet brukar kallas conditions precedent. Exempel:

• godkännande från finansiär,
• godkännande från myndighet,
• samtycke från viktig avtalspart,
• beslut i bolagsorgan,
• godkännande från konkurrensmyndighet när sådan prövning aktualiseras.

Villkoren bör vara tydligt formulerade, med angivande av vem som ansvarar för att de uppfylls, vad som händer om de inte uppfylls och inom vilken tid. Regulatoriska krav gäller inte generellt för alla företagsköp utan beror på transaktionens storlek och bransch.

Konkurrensklausul efter försäljning

Köparen vill ofta begränsa säljarens möjlighet att direkt konkurrera med den överlåtna verksamheten efter affären. En sådan klausul kan behöva reglera:

• vilken verksamhet som omfattas,
• geografiskt område,
• tidsperiod,
• kundkontakter,
• rekrytering av personal.

Alla konkurrensklausuler är inte giltiga. Klausulen måste analyseras utifrån bland annat skälighet, avtalsrättsliga principer och tillämplig konkurrensrätt.

Anställda vid företagsöverlåtelse

De arbetsrättsliga konsekvenserna beror på hur affären struktureras.

Vid aktieöverlåtelse är arbetsgivaren normalt fortfarande samma juridiska person. Anställningsavtalen ligger då kvar i bolaget.

Vid inkråmsöverlåtelse kan reglerna om verksamhetsövergång aktualiseras om förutsättningarna för det är uppfyllda.

Det innebär inte att alla anställda automatiskt övergår vid varje inkråmsaffär. Bedömningen av om det föreligger en verksamhetsövergång ska göras enligt tillämplig arbetsrätt och utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Frågor om information och förhandling med facklig motpart kan också aktualiseras.

Kund- och leverantörsavtal

Bolagets kommersiella avtal är ofta en av de viktigaste delarna av affären. Analysera:

• change of control-klausuler,
• överlåtelseförbud,
• samtyckeskrav,
• uppsägningsrätt.

Särskilt vid inkråmsöverlåtelse måste det ofta utredas om ett avtal alls kan överlåtas till köparen. Parterna i en affär kan inte på egen hand flytta ett avtal till en ny juridisk person – motpartens medverkan eller samtycke kan krävas.

Behöver avtalen ses över inför affären kan en avtalsjurist i Göteborg gå igenom villkoren.

Immateriella rättigheter

Inför ett köp bör det säkerställas vem som faktiskt äger:

• varumärken,
• programvara,
• källkod,
• domännamn,
• patent,
• design,
• upphovsrätt,
• företagsnamn.

Frågan är särskilt viktig i teknik-, konsult- och SaaS-bolag, där värdet i hög grad ligger i rättigheterna. Ett bolag äger inte automatiskt allt material som grundare, anställda eller konsulter har skapat – det beror på avtal och tillämpliga regler om rättighetsövergång.

Aktieägaravtal inför försäljning

Ett befintligt aktieägaravtal kan påverka möjligheten att genomföra affären och vilka steg som måste tas först. Kontrollera exempelvis bestämmelser om:

• förköp,
• hembud,
• samtycke,
• drag-along,
• tag-along,
• beslutsregler,
• exitbestämmelser.

Även bolagsordningen kan innehålla överlåtelsebegränsningar. Läs mer om aktieägaravtal.

När delägare är oense om försäljningen

Delägare har inte alltid samma uppfattning om:

• om företaget ska säljas,
• priset,
• vem som ska vara köpare,
• tidpunkten,
• vilka garantier som ska lämnas,
• fortsatt arbete i bolaget efter försäljningen.

Då aktualiseras ofta frågor om:

• aktieägaravtalet,
• bolagsordningen,
• majoritetsregler,
• drag-along,
• tag-along,
• förhandling mellan ägarna.

Om konflikten fördjupas kan den utvecklas till en aktieägartvist.

Företagsöverlåtelse och bolagsrätt

En transaktion kräver normalt också bolagsrättsliga åtgärder. Exempel:

• styrelsebeslut,
• bolagsstämmobeslut,
• ändrad styrelsesammansättning,
• ändrad firmateckning,
• uppdatering av aktieboken,
• ny bolagsordning,
• registrering av ägarförändringen där det krävs.

Vi hjälper till med den bolagsrättsliga hanteringen i egenskap av bolagsjurist i Göteborg.

Vad händer efter tillträdet?

Det juridiska arbetet är sällan slut vid closing. Efter tillträdet kan det handla om:

• köpeskillingsjustering,
• earn-out och avstämning,
• garantikrav,
• skadeslöshetskrav,
• överlämning av verksamheten,
• tillämpning av konkurrensklausuler,
• kund- och leverantörsfrågor.

Hur dessa frågor hanteras avgörs i stor utsträckning av hur avtalet har utformats innan affären genomfördes.

Tvist efter företagsöverlåtelse

Vanliga konflikter efter en genomförd affär kan gälla:

• felaktiga garantier,
• uppgifter om bolagets ekonomi,
• kundbortfall efter tillträdet,
• skattefrågor,
• köpeskillingsjustering,
• earn-out,
• information som lämnats i due diligence,
• särskilda indemnities.

Den första frågan i en sådan situation är regelmässigt:

• vad avtalet säger,
• vad som upplysts,
• vilken garanti som lämnats,
• hur skada, ansvar och frister är reglerade.

Krav på grund av brutna garantier är en form av avtalsbrott, men bedömningen styrs av överlåtelseavtalets särskilda reglering.

Domstol eller skiljeförfarande?

Företagsöverlåtelseavtal innehåller ofta en särskild tvistlösningsklausul. Beroende på vad parterna har avtalat kan tvisten prövas genom:

• allmän domstol,
• skiljeförfarande.

Tvister om företagsöverlåtelser avgörs inte automatiskt genom skiljedom. Skiljeförfarande förutsätter ett giltigt skiljeavtal mellan parterna. Valet påverkar bland annat offentlighet, kostnader, tidsåtgång och möjligheten att överklaga, och bör därför övervägas redan när avtalet skrivs.

När bör jurist kopplas in?

Ofta så tidigt som möjligt, exempelvis:

• innan ett LOI skrivs,
• innan exklusivitet lämnas,
• före due diligence,
• vid förhandling om pris och struktur,
• innan SPA eller inkråmsavtal undertecknas,
• vid garanti- och ansvarsförhandling,
• när flera delägare ska sälja,
• när problem upptäcks i due diligence,
• när krav uppstår efter tillträdet.

Det är ofta enklare att reglera en risk innan avtalet skrivs än att lösa den genom tvist efter genomförd affär.

Vad kostar juridisk hjälp vid företagsöverlåtelse?

Kostnaden beror på företagets storlek, transaktionens struktur, hur mycket due diligence som behövs och hur omfattande förhandlingen är.

En mindre aktieöverlåtelse med begränsad dokumentation kräver normalt mindre arbete än en transaktion med flera säljare, finansiering, omfattande due diligence och avancerade köpeskillingsmekanismer.

Jurist vid företagsöverlåtelse i Göteborg

Vi hjälper företagare, köpare och säljare i Göteborg vid företagsöverlåtelser. Oavsett om du ska sälja företag eller köpa företag går det bra att höra av sig för en första kontakt.

Rådgivningen kan omfatta hela processen från avsiktsförklaring och due diligence till aktieöverlåtelseavtal, tillträde och eventuella krav efter affären. Vi arbetar med företagsförvärv i Göteborg för ägarledda bolag samt mindre och medelstora företag, och kan även bistå löpande som bolagsjurist efter genomförd affär.